Gästbloggar: JA VAAAANNNN! WIHO :D
JAA! Börjar med att säga tack till alla er som röstade på mig som veckans blogg! :)
Första gången jag deltog, så va kul att faktiskt vinna nått för en gångsskull.
Så, vart börjar jag? En sommar för 20 år sedan snart så valde jag i PANIK att komma ut från mammas mage 10 veckor för tidigt.
Hallå? Ville ju komma innan hösten och allt depp kom till världen. Så den 19:e Augusti valde jag att titta ut! Fick en jobbig start då jag va så liten.
Men jag va en stark liten bebis! två dagar i kuvös endast, sen fick jag ligga på en varm madrass i en månad innan dom tog med sig helvetet hem! :)
Redan som liten så va jag en bestämd liten tjej som visste vad jag ville, och JÄKLAR om jag inte fick de ja ville ha.
Kan nog säga att jag har varit jäkligt bortskämd under åren som har gått. Men det va nog inte det jag behövde? Ville att någon skulle se och bry sig om mig.
De kan ni läsa lite mer om på min blogg, om det jag varit med om tidigare. Ni finner lite mer där så att säga!
Iallafall, tonåren kom och jag blev en riktig liten vilding! dock fortfarande väldigt bestämd, och visste vad ja ville ha ut av allting.
Reste som en tok överallt, thailand varje vinter, iväg på somrarna med tjejerna. Festade och hade de bra! för stunden. Men OJ så mkt pengar man gjort av med!
Blir ju mörkrädd idag.
Sen kommer vi till den nuvarande delen av mitt liv, den allra viktigaste och den bästa tiden jag någonsin varit med om.
Håll för öronen nu! Simon träffade jag på Berns av alla ställen, dejtade tre veckor.. Sen får jag reda på att jag är gravid! Nu tycker många att jag gjorde ett idiotiskt val att behålla ett barn med en kille som jag knappt kände. Men vet ni? Det va de BÄSTA valet vi gjort i hela vårat liv!
Nu sitter jag här, 3 dagar övertiden med lilla W i magen, läppar som brinner och blåsor i hela munnen. Testat å trycka i mig en hel ananas! IDIIOTI säger jag bara! :D , ont. AJ, och smärta.
Så nu väntar jag och Simon med spänning på när våran lilla tös ska komma ut och förgylla vårat liv! Att ha sitt hjärta springandes utanför kroppen?
Förstår inte hur de kommer kännas ännu. Inom några dagar ska jag bli mamma!? det är helt otroligt. En GÅVA!
Frisör är nått jag ska bli i framtiden, kom in på Björn Axén och tog ett lån för skolan. Skulle ha börjat nu i Augusti egentligen, men vi skjuter fram på det.
Det är viktigt för mig att fullfölja mina mål i livet, att vara en ung mamma, men samtidigt vara en förebild. Och bara för att man får barn i ung ålder, varför ska man inte klara av det? Nä, KÄMPA kallas det! kämpa tills orken är slut, då hittar man de där lilla extra som gör de alldeles perfekt.
Nu blir det ett LÅNGT inlägg från min del! Men ni hittar mer på min blogg: http://mammasangel.blogg.se om det intresserar er.
Föresten! LOVE är helt grym. Så att ni alla vet! ;)
// Familjen på två, som inom kort blir tre.
Första gången jag deltog, så va kul att faktiskt vinna nått för en gångsskull.
Så, vart börjar jag? En sommar för 20 år sedan snart så valde jag i PANIK att komma ut från mammas mage 10 veckor för tidigt.
Hallå? Ville ju komma innan hösten och allt depp kom till världen. Så den 19:e Augusti valde jag att titta ut! Fick en jobbig start då jag va så liten.
Men jag va en stark liten bebis! två dagar i kuvös endast, sen fick jag ligga på en varm madrass i en månad innan dom tog med sig helvetet hem! :)
Redan som liten så va jag en bestämd liten tjej som visste vad jag ville, och JÄKLAR om jag inte fick de ja ville ha.
Kan nog säga att jag har varit jäkligt bortskämd under åren som har gått. Men det va nog inte det jag behövde? Ville att någon skulle se och bry sig om mig.
De kan ni läsa lite mer om på min blogg, om det jag varit med om tidigare. Ni finner lite mer där så att säga!
Iallafall, tonåren kom och jag blev en riktig liten vilding! dock fortfarande väldigt bestämd, och visste vad ja ville ha ut av allting.
Reste som en tok överallt, thailand varje vinter, iväg på somrarna med tjejerna. Festade och hade de bra! för stunden. Men OJ så mkt pengar man gjort av med!
Blir ju mörkrädd idag.
Sen kommer vi till den nuvarande delen av mitt liv, den allra viktigaste och den bästa tiden jag någonsin varit med om.
Håll för öronen nu! Simon träffade jag på Berns av alla ställen, dejtade tre veckor.. Sen får jag reda på att jag är gravid! Nu tycker många att jag gjorde ett idiotiskt val att behålla ett barn med en kille som jag knappt kände. Men vet ni? Det va de BÄSTA valet vi gjort i hela vårat liv!
Nu sitter jag här, 3 dagar övertiden med lilla W i magen, läppar som brinner och blåsor i hela munnen. Testat å trycka i mig en hel ananas! IDIIOTI säger jag bara! :D , ont. AJ, och smärta.
Så nu väntar jag och Simon med spänning på när våran lilla tös ska komma ut och förgylla vårat liv! Att ha sitt hjärta springandes utanför kroppen?
Förstår inte hur de kommer kännas ännu. Inom några dagar ska jag bli mamma!? det är helt otroligt. En GÅVA!
Frisör är nått jag ska bli i framtiden, kom in på Björn Axén och tog ett lån för skolan. Skulle ha börjat nu i Augusti egentligen, men vi skjuter fram på det.
Det är viktigt för mig att fullfölja mina mål i livet, att vara en ung mamma, men samtidigt vara en förebild. Och bara för att man får barn i ung ålder, varför ska man inte klara av det? Nä, KÄMPA kallas det! kämpa tills orken är slut, då hittar man de där lilla extra som gör de alldeles perfekt.
Nu blir det ett LÅNGT inlägg från min del! Men ni hittar mer på min blogg: http://mammasangel.blogg.se om det intresserar er.
Föresten! LOVE är helt grym. Så att ni alla vet! ;)
// Familjen på två, som inom kort blir tre.
Gästbloggar: Här är en presentation om mig och min familj!!!
Hej här har ni mig veckansblogg vinnare! Jag heter Caroline och är 23 år.
Jag är mamma till Freija och Loke. Freija är född 08 och Loke 09. Här gick
det undan, men det är inget vi ångrar alls. Tänk vad mycket kul barnen
kommer kunna ha när de blir lite äldre. Visst är det jobbigt i mellan åt
men samtidigt så kul, allt går om man bara vill.
Vi är bosatta i norrbotten, jag flyttade hit från sthlm för 5 år sedan och
här fastnade jag. Jag trivs faktiskt rätt bra.
Just nu är jag föräldraledig med bägge barnen hemma. Det är ett heltids-
jobb som heter duga ;) men jag hoppar även in och jobbar kvällar och
helger på mitt jobb inom vården. Skönt att få komma bort ibland och
träffa lite vuxna människor utan barnen. Man behöver faktiskt det ibland.
Min blogg handlar om våra vardagliga familjebestyr och upptåg som vi
hittar på. För mig är bloggen ett ypperligt sätt att få familjen i södra
sverige att hänga med i vad som händer hos oss. Jag vet att det flesta
i min släkt och familj följer bloggen nästan varje dag för att kika på
bilder och läsa om våra små busfrön. Sen att folk jag inte känner också
tycker om det jag publicerar i bloggen är ju bara en bonus.
Vill ni läsa mer är ni välkomna in till oss på http://freijasmamma.blogg.se
♥
Jag är mamma till Freija och Loke. Freija är född 08 och Loke 09. Här gick
det undan, men det är inget vi ångrar alls. Tänk vad mycket kul barnen
kommer kunna ha när de blir lite äldre. Visst är det jobbigt i mellan åt
men samtidigt så kul, allt går om man bara vill.
Vi är bosatta i norrbotten, jag flyttade hit från sthlm för 5 år sedan och
här fastnade jag. Jag trivs faktiskt rätt bra.
Just nu är jag föräldraledig med bägge barnen hemma. Det är ett heltids-
jobb som heter duga ;) men jag hoppar även in och jobbar kvällar och
helger på mitt jobb inom vården. Skönt att få komma bort ibland och
träffa lite vuxna människor utan barnen. Man behöver faktiskt det ibland.
Min blogg handlar om våra vardagliga familjebestyr och upptåg som vi
hittar på. För mig är bloggen ett ypperligt sätt att få familjen i södra
sverige att hänga med i vad som händer hos oss. Jag vet att det flesta
i min släkt och familj följer bloggen nästan varje dag för att kika på
bilder och läsa om våra små busfrön. Sen att folk jag inte känner också
tycker om det jag publicerar i bloggen är ju bara en bonus.
Vill ni läsa mer är ni välkomna in till oss på http://freijasmamma.blogg.se
♥
Gästbloggar: Hallå Loves kära läsare!
Denise här, gästbloggarn alltså. Vet att det är ganska många som läser Loves blogg
som även läser min men jag tänkte iallafall presentera mig, artigt va? :)
Jag tittade ut den 8de juni 1988 och fick tydligen namnet Denise. När jag var liten så var jag ett sjukt bra exempel på energi barn, full fart hela tiden.
Växte upp och gjorde som dom flesta ungdomarna, festade hela nätterna långa. Någonstans så tappade jag lusten till detta (tur det) och slutade.
Men började självklart igen när jag nått åldern 18, konstigt va? Då blev den rockbar efter rockbar (är ju en sådan som lyssnar på gap musik ni vet), himla trevligt folk där alltså.
Detta trivdes jag med men det var ju inte så sunt, bakfylla och 2000kr fattigare varje helg.
Sen en vacker dag i augusti (den sista dagen den månade) så träffade jag min kära Staffan (kallar honom S i bloggen) och då slutade jag med allt vad alkohol handlade om (nästan). Vi blev tillsammans, vi passar som handen i handsken
om man frågar mig. I oktober 08 fyllde min pappa 40 och det var den sista gången jag hade med alkohol att göra, sedan dess har jag vart fri.
3 månader gick och sedan "råkade" Wilgot komma till, icke planerat alltså. Men i vår värld fanns inte abort och vi bestämde oss för att fortsätta graviditen (tack gode gud) och
månaderna gick, ut kom Wilgot. Den 18de okt 09 så kom han, världens finaste son till världen, fort gick det.
En ynka timme var vi på förlossningen sen tröttnade han på att
ligga inne i magen. Chockade oss alla med hans super fart!
Wilgot fick inte den bästa starten i livet. Han led av magknip och skrek för det mesta. Med tiden så fick vi reda på att han var allergisk mot mjölkprtein och det blev bättre (tog två månader).Han kan än idag skrika sig otröstlig men inte alls lika mycket som förr (skönt det). Ni kan ju tänka er hur mina dagar kvar. Timmar stod jag där och kunde inte trösta honom, aj aj aj vad ont det gjorde i mitt hjärta.
Trots det "eviga skriket" så är detta den bästa tiden i mitt liv, tillsammans med Wilgot och Staffan. Jag är lyckligare än någonsin och har jag vart något
annat än mamma i mitt liv, nej jag tror inte det. Jag är nog född mamma, så känns det.
Allt detta och MYCKET mer kan ni givetvis läsa om i min blogg. Kika in vettja!
Tack för detta inlägg och tack för mig, leverpastäj.
/Denise - http://knoddenojag.blogg.se
Love är en grym mamma som har en grym blogg, gillart!
som även läser min men jag tänkte iallafall presentera mig, artigt va? :)
Jag tittade ut den 8de juni 1988 och fick tydligen namnet Denise. När jag var liten så var jag ett sjukt bra exempel på energi barn, full fart hela tiden.
Växte upp och gjorde som dom flesta ungdomarna, festade hela nätterna långa. Någonstans så tappade jag lusten till detta (tur det) och slutade.
Men började självklart igen när jag nått åldern 18, konstigt va? Då blev den rockbar efter rockbar (är ju en sådan som lyssnar på gap musik ni vet), himla trevligt folk där alltså.
Detta trivdes jag med men det var ju inte så sunt, bakfylla och 2000kr fattigare varje helg.
Sen en vacker dag i augusti (den sista dagen den månade) så träffade jag min kära Staffan (kallar honom S i bloggen) och då slutade jag med allt vad alkohol handlade om (nästan). Vi blev tillsammans, vi passar som handen i handsken
om man frågar mig. I oktober 08 fyllde min pappa 40 och det var den sista gången jag hade med alkohol att göra, sedan dess har jag vart fri.
3 månader gick och sedan "råkade" Wilgot komma till, icke planerat alltså. Men i vår värld fanns inte abort och vi bestämde oss för att fortsätta graviditen (tack gode gud) och
månaderna gick, ut kom Wilgot. Den 18de okt 09 så kom han, världens finaste son till världen, fort gick det.
En ynka timme var vi på förlossningen sen tröttnade han på att
ligga inne i magen. Chockade oss alla med hans super fart!
Wilgot fick inte den bästa starten i livet. Han led av magknip och skrek för det mesta. Med tiden så fick vi reda på att han var allergisk mot mjölkprtein och det blev bättre (tog två månader).Han kan än idag skrika sig otröstlig men inte alls lika mycket som förr (skönt det). Ni kan ju tänka er hur mina dagar kvar. Timmar stod jag där och kunde inte trösta honom, aj aj aj vad ont det gjorde i mitt hjärta.
Trots det "eviga skriket" så är detta den bästa tiden i mitt liv, tillsammans med Wilgot och Staffan. Jag är lyckligare än någonsin och har jag vart något
annat än mamma i mitt liv, nej jag tror inte det. Jag är nog född mamma, så känns det.
Allt detta och MYCKET mer kan ni givetvis läsa om i min blogg. Kika in vettja!
Tack för detta inlägg och tack för mig, leverpastäj.
/Denise - http://knoddenojag.blogg.se
Love är en grym mamma som har en grym blogg, gillart!
Jag är 20 årig tjej med mål i livet.