Här har ni de två personernas sida av saken. Jag publicerar detta inlägg för att visa att jag verkligen inte försöker vända folk emot dem eller whats so ever.
Här har ni deras sida av hela skiten. Ni får gärna läsa detta och se för er själva. 
KOM IHÅG ATT MINA SIDA AV STORYN ÄR HELT HELT ANNORLUNDA FRÅN DERAS. JAG HAR MYCKET ATT TILLÄGGA.MEN SKA JAG VERKLIGEN GÖRA DE? HAR JAG INTE NOG MED ATT TA HAND OM MIN SON. JAG HAR SÅ MYCKET SVAR PÅ TAL. BEHÖVER JAG SKRIVA DEM? TYCKER NI?

Tar du bort detta nu Love så är du väldigt feg, låt folk höra bådas sidor. Men så här började allting: Jag, Love och den andra personen detta handlar om gick på samma föräldragrupp (både jag och Love fick reda på att den fanns genom den andra personen detta handlar om).. Jag valde att möta upp Love innan då jag inte kände någon och tyckte att hon verkade vara en snäll tjej. Det första jag reagerar på är när vi möts vid tunnelbanan, vi säger hej och jag går fram till hennes vagn, tittar ner på hennes son och säger att han är söt. Love vänder inte ens huvudet emot min vagn, hon visade noll intresse för varken mig eller mitt barn. Lite konstigt tyckte jag då jag är van vid att folk visar intresse för varandras barn och framför allt när man ses på detta sättet. Hur som helst, allt flöt på och det fanns inga större problem. Jag kände dock att Love inte riktigt var min typ av person, det var något som inte klickade. Tyckte hon bara pratade om sig själv och sitt barn och visade inget intresse för någon annan, avbröt mig och andra mitt i meningar.. Ja, visade helt enkelt inget intresse för någon annan, vilket man borde göra när man går till en föräldragrupp. Men jag tänkte inte mer på det, man behöver ju inte umgås på fritiden tänkte jag. Vi fortsatte att synas på föräldragrupper, men jag kände dock likadant för henne men klickade däremot med den andra tjejen som är inblandad, så vi valde att ses på fritiden och gå på en annan föräldragrupp. Tanken slog mig aldrig att vi var tvungna att fråga Love, för vi hade ju endast träffats ett par gånger. Love däremot tog väldigt illa upp av att vi sågs utan henne och tog upp det med oss och sa att hon kände sig utanför för att vi träffades utan henne (Love hade bland annat frågat mig vid ett annat tillfälle om vi skulle ses, men just den gången hade jag andra planer, men detta tog Love också upp och tyckte det var dåligt av mig och trodde inte att jag ville vara med henne). Vi sa att det inte var med vår avsikt, men detta fortsatte tyvärr. Flera gånger efter vi träffats på föräldragruppen så började Love ifrågasätta oss, undrade om vi inte tyckte om henne, undrade om hon gjort något fel. Vi förstod då ingenting, för ingenting hade ju hänt, vi hade bara träffats utan henne men inte med avsikt utan bara för att vi trivdes väldigt bra ihop. När vi sedan hade träffats på en föräldragrupp, pratat spelat pingis (jag, den andra personen och Love) och fikat så valde jag att gå en promenad med den andra personen och hennes pojkvän istället för att gå samma väg med Love till tunnelbanan. Det gjorde jag endast av den anledningen att jag ville fortsätta vara med den andra personen och hennes pojkvän, vi hade mycket gemensamt att prata om. Det hade alltså inte med Love att göra, men det trodde hon även denna gång. Så igen så började hon ifrågasätta det jag valde att göra och denna gång brast det för mig (när man ständigt blir ifrågasatt blir man tillslut arg)... Jag förklarade att hon inte var min typ av person men att det inte var anledningen till att jag inte valde att gå med henne. Minns inte allt som sas, men antagligen många ord som inte borde ha sagts från bådas håll. Detta slutade i alla fall med att Love gick och pratade med den ansvariga på denna föräldragrupp som vi gick på, så hon valde att ha ett samtal med oss. Vi fick ännu en gång då förklara att vi inte kände att vi klickade som personer, men att vissa saker vi sagt antagligen var fel av oss, men mycket sas i stundens hetta. Inget mer med det, vi kände oss dock rätt illa till mods, vi är faktiskt vuxna och behöver inte en fjärde vuxen person som reder ut saker åt oss, vi kände oss även orättvist dömda då vi först och främst endast svarat på det Love ville ha svar på och det var att vi inte ville vara mer än bekanta med henne och träffa henne på föräldragruppen.
Jag kan tyvärr inte minnas allt i detalj, men jag började i alla fall reagera på att Love gjorde väldigt liknande inlägg som mig och den andra personen och när detta hänt x antal gånger så skrev jag ett inlägg i min blogg om det och sa att jag ansåg att hon var fantasilös och att hon borde komma på något eget, nämnde ALDRIG något namn. Men snabbt så var Love där och tog direkt åt sig, vilket jag tycker säger en del om henne. Hon skickade ett väldigt otrevligt sms och hela cirkusen var igång igen. Love valde då att skriva ett lösenordsskyddat inlägg om oss, mig och den andra personen, där om nämnde våra namn och även den andra personens barn. Efter detta började jag att få massa hatkommentarer i min blogg om att jag var en dålig mamma, mitt barn var det fulaste dom sett, jag var störd och mycket mer. Jag har aldrig fått en enda elak kommentar innan detta, så det hade ju endast att göra med att Love skrivit detta inlägg. Hon valde även att länka till min blogg hos en tolvårig tjej som har blogg, som genast började skriva saker om mig och gjorde inlägg om mig i sin blogg, helt utan att veta nånting om mig överhuvudtaget. Detta tycker jag är så fel som det kan bli. Hon pratade även om oss med andra personer i vår gemensamma föräldragrupp, vilket också är fel för ingen annan hade ju med detta att göra och det gjorde hon antagligen för att få dom på sin sida.
Sen är minnet lite suddigt igen, men om jag inte minns fel handlade nästa sak om blöjor. Love hade av någon anledning skrivit in den andra personens namn så hon skulle få gratis blöjor. Den andra personen hade inte hunnit svara på mailet hon fått angående det och Love ringde upp henne, hon satt då i ett möte och kunde inte svara. Love blir då arg, skriver en arg kommentar i hennes blogg om att hon förstör för dom andra om hon inte hör av sig och massa annat. Den andra personen svarade då och skrev att hon inte hunnit, men nu hade hon svarat på mailet och hon hade inte svarat i telefon pga att hon satt i ett möte, men hon var tacksam för blöjorna...
Efter detta hände det ingenting förrän Love skickade ett otrevligt mail till den andra personen där hon sa att hon var jävligt otacksam för att hon inte tackat för blöjorna, vet inte allt som skrevs, men många ord från bådas sidor som inte borde ha skrivits. MEN, vad hade hon egentligen för anledning till att vara tacksam? Love hade en kort tid innan skrivet ett inlägg om henne (oss) där hon även nämnt hennes dotter, hon hade ju trots allt inte bett om dessa blöjor och faktiskt skrivit ett tack i kommentaren hon skrivit tidigare. Nu var hela cirkusen igång IGEN! Det slutade med att vi stötte ihop med varandra på stan här om dagen, två av tjejerna hon var med som är gemensamma vänner till oss kom fram och konfronterade oss (den andra personen) om dessa mail som hon och Love skickat till varandra. Love hade alltså ännu en gång valt att ta upp detta med andra som inte hade med saken att göra, vi förklarade oss och dom förstod nog bådas sidor. Vi fick även då höra att det var någon annan mamma som pratat illa om den andra personen, utan att ens känna henne. Love och hon hade tydligen på något sätt kommit in på henne när dom träffats på ett lekland. Den andra personen tog otroligt illa upp, hon har aldrig tidigare blivit talad illa om och blev uppriktigt sårad. Jag valde då att skicka ett sms till Love där jag bad henne sluta prata/skriva om oss med andra, ingen annan hade med detta att göra. Vi ville helt enkelt ha ett slut på detta. Love påstod då att hon endast pratat om detta med tre personer, vilket hur som helst är tre för mycket. Jag valde att inte svara på detta sms då jag sa att hon inte behövde svara, jag var inte intresserad av att höra vad hon hade att säga utan ville bara att hon skulle sluta prata om oss. I morse när jag loggade in på msn så började Love självklart skriva igen och ta upp allting. Vi kom ingenstans och jag sa flera gånger att det enda vi vill är att hon slutar prata och skriva om oss, vi vill inte ha med henne att göra. Inget mer om saken! Efter det så kommer först inlägget under upp och sedan detta videoinlägg. Jag vet inte hur vi ska göra för att få fram att vi INTE vill ha mer med detta att göra. Väldigt tröttsamt att hon envisas med att fortsätta och prata om oss. VI blir orättvist uppfattade och självklart väljer alla att tro på henne då dom endast hör hennes sida.
Det här var det enda jag ville ha sagt, så ni som kommenterar om att vi ska känna oss små med mera kan ju tänka om. Det är inte vi som startat detta, vi valde endast att inte umgås med Love och det gillade hon inte. Punkt slut.