DAMP
Jag får damp på alla människor
Jag får damp på folk som har det bättre än mig
Jag får damp på alla människor man inte förstår eller kan förstå
Jag får damp på att julen snart är här
Jag får damp på livet
Jag får damp på att vissa människor får framgång som inte förtjänar det
Jag får damp på alla som ljuger
Jag får damp
Livet är ett jävla klurigt spel, antingen får du passera gå direkt eller så hamnar du i fängelse och få stå över ett kast. Ni fattar inte att alla ni är små jäkla spelpjäser i ett stort världspel.
Det finns fula fiskar i havet som många goda fiskare fiskar opp. Ni måste inse att ni ska se människor igenom ett förstoringsglas först för att se vad dem egentligen vill.
Finns så falska människor som bara kan ljuga och locka in dig i deras värld, där du blir fast..tills du dör.
Livet är fan inte lätt, den som påstår det har fan inte levt.
Allt går inte ens väg hela tiden, du får inte saker serverat på fat ..alltid. Har du tur och är en falsk jävla ful jävla fisk så kan du ha fult jäkla äckligt tur och ljuga dig till en bostad eller lite extra pengar hos soc, för då har du gått till statet. Då kan man lika gärna säga att du hamnat i fängelset "Stå över ett kast".
Men det är bra, statet är bra...ibland.
Fan hylla alla jävla socialbidrag..ge oss mer pengar.
Men fan asså ...lär er se skillnanden på folk som verkligen behöver den än ge dem till någons om får pengar av mormor eller farmor. Fan dem har ju pengar.. dem behöver inte våra skattepengar.. dem jobbar ju inte ens.
"Jobbar"... vafan är det?
Jag "jobbar"...jag har två "jobb".
Jag måste ha jobb,jag tycker om att jobba.
Fan nu orkar jag inte skriva mer, jag får fan bara damp.
SRY GOOD BYE AND FUCK!
(Ni som blir upprörda av att jag skriver ordet "damp" i min blogg kan gärna sluta läsa då, för det är min blogg.
Och är ni smarta nog så fattar ni att detta inte handlar om att trycka ner någon med "damp")
Nu håller jag på att lägga upp saker på blocket :P
Daniel blir galen på mig.
Men nu har jag äntligen tagit tag i saken och ska lägga ut våran vagn och mina gamla skidor på blocket :)
Jag vill köpa en ny lite smidigare vagn, kanske en Brio Spinn som Grynet tipsade om.
Vi får se :)
Blir säkert någon begagnad på blocket som att jag inte tycker det är värt att lägga ner allt för mycket på en vagn (det är Daniel inom mig som talar). Hade det vart så att jag bajsade pengar ur röva då hade jag nog köpt en ny vagn men nu är det inte så.
Det är så mycket jag vill här i livet.
1. Jag vill betala av lånet helt
2. Jag vill köpa ny soffa
3. Jag vill köpa lägenhet
4. Jag vill köpa köpa köpa
Men för oss funkar inte livet så, man måste vara smartare än så.
Visst kan man alltid köpa saker på avbetalning och tycka att man har ju faktiskt "råd" med 400 kr i månaden, det låter ju skit billigt för en splitter ny säng eller TV.
Men det blir ju en del i slutändan vilket fall, för köper du 10 saker på avbetalning så blir det ju inte "billigt" längre.
Men därför har jag funnit charmen i att sälja saker för att kunna köpa nya saker.
Men vi får se, vi äger ju inte särkilt mycket och därför har vi inte mycket att sälja just nu precis haha
Men jag är inte bitter för att jag inte är "rik" för jag har det mest värdefulla en människa kan ha, det som är värt alla pengar i världen och det är ett vackert barn.
Så länge jag har pengar till mat åt Oliwer så är jag nöjd ;) ;) ;)
(Ps. Är det någon som vill skänka pengar så går det absolut bra I woundt mind, sätt in på mitt Nordea konto haha skämt och sido. )
Min fina skidor som jag säljer
Och vår kära Brio sing vagn. Liggdel blå och sittdel olivgrön
10 saker som gör mig irriterad
1. Folk som saknar emapti för andra människor
2. Folk som snackar skit bakom ryggen på någon och som inte kan stå för det dem säger.
3. Folk som inte har vett i huvudet som skriker och gormar på tunnelbanan,tåget eller bussen.
4. Folk som inte reser sig upp för äldre/gravida/handikappade på bussen, tåget eller tunnelbanan i ont om platser.
5. När man upptäcker att man glömt något när det är försent att vända om.
6. Folk som bara bara bara snackar om sig själv och aldrig lyssnar på någon annans problem
7. Folk som tror att hela världen kretsar om dem och om dem knäpper med fingarna och vill ha något då ska det serveras på fat annars är man själv självisk.
8. När folk inte kan erkänna sig fel och be om ursäkt. Svälj era jävla stolhet(er) och säg förlåt!
9. När folk tjatar hål i huvudet på mig för bagatell saker. Jag har faktiskt en son, ett jobb och ett hem som jag måste prioritera jag är inte superwomen jag hinner inte göra allt på 1 vecka.
10. Folk som helt enkelt inte lyssnar och som inte heller kan förlåta.
En bonus sak
(11. När man missar bussen, tåget eller tunnelbanan när man har bråttom med barnvagn speciellt när föraren har sett dig och verkligen väntar tills sista minuten för att precis stänga dörrarna när du kommit fram helt svettig av allt kämpande)
LÄR DIG LIVETS STORA GÅTA ÄLSKA, GLÖMMA OCH FÖRLÅTA!
sorry för detta hemskt bittra inlägget, men vad gör er irriterad?
Docka= Bög!
Det finns faktiskt folk som tror att barn får sin sexuella läggning av vad dem har på sig, leker med eller hur dem bor.
Det är ju egentligt löjligt att tro att det är just det som avgör den frågan. Jag tror att den sexuella läggningen en person har är något man föds med, det skapas nog inte av att man leker av en sortsleksak tex.
Men sen finns det ju personliga gränser och moraliska gränser som man själv får avgöra vart den gränsen går.
Jag skulle absolut kunna tänka mig köpa en docka till Oliwer och ett kök som han kan leka i.
Leksaker som dockor, barbies, köksutrustning, städutrustning anses av många vara "tjej" leksaker och bilar, tågbanor, bilbanor, hockeyspel och lego anses vara "kill" leksaker.
Jag tror inte Oliwer blir gay om han får leka med barbies.
Men däremot så skulle jag aldrig sätta på Oliwer en klänning, där går min gräns.
Klänningar,kjolar på pojkar är big no no men däremot kan jag absolut sätta på honom en rosa/röd body eller skjorta och det gör jag utan att oroa mig för Oliwers läggning.
Dock så skulle jag älskar honom lika mycket om han var gay, bi eller hetro, han är min son vilket som.
Han har alltid sin mamma och det är viktigt för mig att vara tydlig med att jag inte skulle älska honom sämre bara för att han vill vara med killar hellre än tjejer.
Men visst så skulle jag ju ljuga om jag sa att jag helst inte ville att han blir hetrosexuell, jag vill ju ha ett "normalt" barn. Jag vill ju inte att han ska bli utstött eller mobbad eller till och med misshandlad för den han är.
Så därför önskar jag att han blir hetrosexuell hur sjukt det en låter.
Missuppfatta mig rätt jag har inget emot bögar, flator eller något sånt men det är min åsikt och känsla.
Men som sagt jag stöttar honom vilket som. Nu är det ju ett tag kvar tills han kommer avgöra den saken så jag kan släppa det ett tag framöver :)
Jag kommer alltid älska honom över allt annat.
Hur är ni ?
Är ni könsneutrala hemma med kläder, leksaker osv?
Skulle ni sätta på er son en klänning, kjol?
Vill gärna höra allas åsikter.
(Nu ska jag ringa läkarn ang. Oliwers balans).
Torrbollen!
Jag trodde aldrig att bara för att jag fick barn så skulle släppa så mycket hos mig själv, jag trodde liksom inte på det utan jag gick i blindo och trodde att jag skulle vara "vanliga Love" + baby.
Det är svårt, för visst så är jag ju fortfarande mig själv i personligheten dock lite mognare med året sen Oliwer föddes och med båda fötterna på jorden.
Förut flög jag runt med fötterna i rumden dvs och hade så höga framtidsplaner som var helt orealistiska och naiva.
Men nu har jag landat.
Och jag har blivit tråkig, men det inte att det är negativt utan jag har blivit en riktig familjemamma nu något jag inte trodde om mig själv. Jag har alltid varit en ganska färgstark person som har synts, hörts och synts helt enkelt.
Ingen har missat när Love går in i ett rum eller i ny klass eller i en mammagrupp.
"Hey tjejer, här är jag. Like me or hate me I dont care" typen som ni förstår.
På 1 år har det ändras ganska mycket i mig själv, utan att jag ens behövt anstränga mig.
Jag har dragit mig lite tillbaka, lite lite men mycket nog.
Jag har blivit en torrboll.
Jag kommer på mig själv att vill mycket hellre stanna hemma med Oliwer och Daniel än att gå ut och festa med mina tjejkompisar. Jag planerar ofta att jag ska gå ut eller att jag vill gå ut men det blir inte av.
Det måste vara mitt undermedvetna som hindrar mig ifrån att missa en underbar kväll med mitt barn.
Men missuppfatta mig rätt för visst kommer jag gå ut och festa i framtiden, slå klackarna i taket "SÅ KLART" men jag har inte samma behov som förr.
Jag har ändrats.
JAG. ÄLSKAR. ATT. JAG. BLIVIT. EN. TRORRBOLL!
LOVE IT!
Känner ni igen er ? eller är jag ute och cyklar?
Ps. Torrboll är inget negativt utan postivit.
Här var man ute innan bebisen var fram "knullad" hehe
Bröstcancer
Din mamma,din mormor eller din bästa vän kan drabbas av den hemska folksjukdom som det faktiskt har blivit.
Oftast är man över 40 år när man får sitt cancer besked men det kan även hända när man är under 40 år och även män kan drabbas men det är ytterst ovanligt. Ungefär ett 40 tal män drabbas varje år.
Totalt ställs ca 50 000 cancer diagnoser varje år och enligt cancerfonden.se så är det 7000 av dem som är bröstcancer drabbade.
Jag ligger i riskzonen för att drabbas av bröstcancer eller någon annan cancer form. Jag bär cancergenen.
Min farmor fick bröstcancer som hon klarade av att bryta ner och idag lever hon som en glad snart 70 årig kvinna med ett bröst mindre. En vinnare.
Min pappas farfar fick magcancer och dog. Förlorade kampen emot cancer som 50 åring.
Risken att jag drabbas av cancer är väll ca 50-50, det sägs att cancergenen oftast hoppas över en generation eller två och om det stämmer så borde jag eller min syster drabbas av cancer.
För att förhindra att fler ska dö i denna sjukdom så tycker jag att det är super viktigt att vi donera pengar för denna typ av forskning. För vem som helst kan drabbas även utan cancergenen i släkten och vi vill inte förlora någon nära och kära till denna hemska demon som cancer faktiskt är.
Vi kan göra skillnad.
Jag har nu startad igång en insamling där jag har mål att samla ihop 5000 kr till cancerforskningen innan 10 september 2011. Jag hoppas ni vill hjälpa mig uppnå det målet.
Insamlingen kommer komma ut här på bloggen. Vi kan rädda liv. Vi kan rädda din mamma, din mormor eller din syster.
Jag tycker även det är viktigt vi som har barn att skänka till denna forskning som att den även täcker barncancer, den hemskaste cancern i världen.
"Jag visste inte att jag var gravid"
För mig så är det helt overkligt att man kan gå gravid utan att ens veta det innan värkarna sätter igång och att det faktiskt kommer ut något ur din va-jayjay.
Jag och min kompis Emelie snackade lite om det sist vi sågs och ett avsnitt av "The Tyra banks" show visade precis två tjejer som gått gravida, helt platta magar och inga tecken och varit gravida.
Det händer faktiskt på riktigt att tjejer går gravida länge utan att veta om det, dem får reda på det väldigt sent eller inte ens innan värkarbetet sätter igång.
Helt sjukt!
Jag minns min graviditet så jäkla synlig den kunde nog inte gjort sig mer synlig en vad den gjorde.
Den skrek "här är jag, illamående, halsbränna, svullnad".
Hela motsatsen emot andra som inte märker, dem får inga magar, inget illamående och känner knappt några fosterröresler och om dem gör det så tänker dem ju inte på att det är en bebis i magen utan kanske att man är extra hungrig och magen kurrar.
Jag vet inte..ärligt!
Hur kan man undgå veta att man är gravid? Det är en oklar fråga för mig.
Hur i helvete går det till?
Bebisen ligger antagligen mer i mot ryggen och du har säkerligen moderkakan i framvägg så sparkana och rörelserna blir mindre påtagliga.
Du kanske fortfarande har "mens" men oregelbundet inget du tänker på för att du faktiskt går på P-piller.
Herregud vilken chock man skulle få om man vaknar mitt i natten av att man har ont i magen som sjutton och helt plöstligt får man krystvärkar och en bebis är på väg ut.
En av tjejer på "The Tyra banks" show födde på toaletten.. den ni!
En av min nära vänner Jessica fick först reda på att hon var gravid i vecka 20 ungefär med sitt första barn.
Och en annan jag känner till fick reda på att hon var gravid i vecka 34 eller något sånt.
Skulle ni kunna undgå veta att ni var gravida eller är det en omöjligt tanke hos er?
"Våra bästa år" för i helvete DÖÖÖ
Dina barnbarnbarnbarn kommer att se den serien och John Black kommer fortfarande leva med sin Marlena, Belle och Shawn kommer fortfarande tveka om dem ska fortsätta deras förhållande som att dem faktiskt har en dotter ihop. Dock kommer skådespelarna bytas ut med åren men serien fortsätter och fortsätter och FORTSÄTTER FÖR HELVETE!
1965 den 8 November så sändes det första avsnitten av denna serie och har sänts varje dag sen dess inprincip i USA.
Åh..suck!
Kommer ni ihåg, ni som följt serien att för något år sedan dog alla av en seriemördare men vänta lite....dog dem på riktigt? NEJ..dem alla hamna på en öde Ö.
Många av seriens karaktärer har dött ett ex antal gånger men..dem återuppstår alltid!
Dem måste verkligen tro på reinkarnation i det där programmet, hinduer hela bunten.
Serien är odödlig precis som Glamour, en annan serie där dem också har samma samtalsämne i 4 avsnitt.
Men ändå har dessa serier sin bunt-tittare för annars så skulle dem ju inte ha råd att forsätta ELLER så har dem jävligt bra producenter som bara bajsar pengar.
WHO KNOWS?
Serien är ju förjävligt töntig och skådespelarna.. åhh nej!
Men det kanske är därför folk tittar..för att få skratta lite åt denna never ending story.
Ana Gina drev med denna serie för länge sedan i ett av hennes videoinlägg hahah så jäkla klockrent.
Kolla här
Tittar ni på serien?
Otur fast ändå en piss i rymden!
Min dator är paj... I hate it!
Min laptop har strulat sen den dagen jag köpte den och det gör mig irriterad.
Så nu har min laddare till datorn gett upp may it rest in peace that fucking thing, det betyder att det blir färre inlägg på bloggen och det betyder tråkigt. Jag kan inte ladda upp några direkt bilder eller något sånt.
ALLT. BLIR. MYCKET. KRÅNGLIGARE.
Åhh jag har haft sånt oflyt på senaste.
1. Jag ramlade och gjorde illa brösten
2. Jag blev av med mina biljetter på ticnet.se pga datorstrul
3. Dator sladden la av
Allt detta hände under 2-3 dagar.
Men detta är piss i rymden i jämfört med andra människor där ute. Jag ska egentligen inte klaga, jag har inte den rätten.
Jag är inte sjuk eller någon i min omgivning *peppar peppar ta i trä*
Vi har tak över huvudet och mat att stilla hungern med.
Vi har kläder att täcka våra kroppar med och jackor för att hålla oss varma i kylan.
Vi har allt egentligen som man behöver och ändå klagar man.
Ush på mig som klagar, ush på mig som inte ser den hela bilden.
Bilden har inget med inlägget att göra egentligen men ja...
Sanning eller?
Alla ska vara så jäkla perfekta hela tiden och är man inte det så försöker man dölja sin operfekthet.
Och inte är folk långsamma med att påpeka vad du har gjort fel eller vad dem skulle gjort bättre än du.
Det är så himla övertydligt när någon försöker utge sig att vara någon dem inte är eller bara halvdölja sanningen.
Det lyser igenom.
Bloggare överdrag är ju en grupp som är specialister på detta fenomen.
På en blogg kan du skriva allt ifrån himmel till jord och ingen vet om det du skriver egentligen har någon sanning.
Du kan skriva att du har rosa hår och rider på små elefanter hela nätterna men ingen kanske skulle tro dig.
Du kan skriva att du lever och badar i pengar och folk kanske tror dig.
Men dina vänner och dem runt omkring dig vet ju sanningen om dig och det skrämmer dig.
Tänk om någon avslöjar dig? Tänk om folk skulle få reda på sanningen?
Sanningen är skrämmande..ibland!
Jag har aldrig försökt dölja sanningen utan jag är öppen som en bok. Jag har brister och jag har styrkor lika som du och hon.
Vem är du? Vem är du i din blogg?
Är du sanning eller är du lögn?
Det är upp till dig!
Och en annan sak är:
Folk är så elaka ibland. Dem påpekar vad du gör fel hela tiden sällan vad du gör bra.
Kan folk bara sluta lägga nästan i blöt, sluta lägga sig i i andras liv.
Koncentrera sig på sitt eget liv och sina egna ansvar och livsuppdrag.
Varför bryr du dig om jag köper en jacka för 10 000 kr?
Varför bryr du dig om jag skaffar tre barn med 1 års mellan rum?
Vad ger dig rätten att säga att jag är dum i huvudet som gav mitt barn en kaka?
Varför bryr du dig över huvudtaget vad jag gör med mitt liv?
Vem är du ?
Bara för att du läser någons blogg så ger inte det dig rätten att kritisera ens liv hur som helst.
Kritik är uppdelat i två läger.
Ena är positiv kritik, något du kan ha nytta av och lärdom av.
Den andra är negativ kritik som du ger någon bara för att göra någon ledsen som inte tjänar något syfte utan helt enkelt en bunt ord som du slänger ur dig för att det får ditt ego mätt, mätt av skadeglädje och osäkerhet.
Men men.. what goes around comes around!
I keep it real :D
Vad är en bra vän?
Jag undrar lite vad ni tycker en bra kompis har för egenskaper?
För mig är det viktigt med ärlighet, humor, lite själv ironi är alltid bra, empati, ställa upp.
Ge och ta helt enkelt. Finns där när man behöver den.
Det finns så många "ytliga" kompisar, men det finns få riktiga vänner.
Så har du en riktigt god vän, håll den hårt, uppskatta den för annars försvinner den och du står ensam kvar.
Det är viktigt att glömma och förlåta också, haka inte upp dig på små saker...livet är för kort.
Så vad är en riktigt vän för dig?
kraaaaam på alla mina vänner
Är du min vän? ;)
Titta..den här bilden hittade jag precis. Den togs på Tuben...åhh va liten han var.
Bubbeeen (L) På Tuben har jag hittat några fina vänner(L)
ONT I MAGEN OCH GRÅT I HALSEN
Hur fan kan man göra såhär emot ett barn? ett litet litet barn som kipar efter luft med panik i ögonen. Kan varken skrika eller komma upp själv. Jävla barnmisshandlare.. Jag hoppas ni åker fast eller något liknade.
USH USH USH
När jag såg filmen grät jag och mådde illa, fick ont i magen. Det där gjorde ont i hela kroppen, ush.
Vet inte vad jag ska säga men asså..ush!
Kolla själva och kommentera, det där är inte lagligt!
::TITTA HÄR::
http://www.facebook.com/video/video.php?v=1467244773152
Hönsmamma eller ...!?!
En hönsmamma låter inte barnet gråta en sekund och provar för den delen inte 5 minutersmetoden.
Gick nog inte heller ut med bebisen det första 6 månaderna av hans/hennes liv. Lät inga andra människor förutom sig själv och mannen i förhållandet röra barnet. Folk är smutsiga.
Har aldrig heller barnvakt för mamman litar inte på någon annan än sig själv. Barnet blir oftast väldigt fäst vid sin mamma och har nog en grov seprationsångest vid inskolningen.
Eller ?
En annan typ av mamma är lite mer lättgående. Tror på att man lär sig genom att testa saker.
Vad som är okej och inte, ser barnets reaktion. Tycker inte att det är så farligt att barnet får lära sig att man inte får allting på en gång bara för att man gråter. Låter barnet leka själv och stimulerar barnet på olika sätt.
En mamma som är lite mera slapp på reglerna.
Nästan lite tvärtemot hönsmamman.
Eller?
Vem är den bästa mamman? Hönsmamman eller "slapp"mamman?
Borde mamman "mitt i mellan" vara den bästa? Finns det någon sådan?
Jag vet inte riktigt vem jag är som mamma. Jag är en mamma, en ung mamma som gör mitt bästa.
Jag försöker tänka logiskt och göra det som är bäst för Oliwer men självklart jag är ju fortfarande ung så ibland så tänker jag väll som en "ung person".
Men kommer oftast på mig själv och tänker om och på en kanske bättre sätt för Oliwer.
Jag sätter Oliwer alltid i första hand men jag låter inte han få som han vill jämt och ständigt bara för han gråter.
Han måste lära sig redan från början att man får inte allt och jag tror inte det är bra att barn får allt det vill ha hela tiden. Barnet blir nog väldigt bortskämd och kommer nog aldrig sluta utnyttja "gråten" för att få sin vilja igenom.
Eller?
Detta är min åsikt. Vad är din?
En blogg är som ett öppen dagbok
Jag vet att när man har en blogg får man ta konsekvenser för vad man skriver och publicerar.
Bloggen är ju trots allt en öppen dagbok och har man ingen lust att främmande människor ska kunna ta del av ens liv så skriver man inte en blogg, helt enkelt! Folk säger "jag skriver för mig själv" och visst så är det absolut till en viss del men jag tror inte jag känner en bloggare som inte vill ha fler läsare. Det är naturligt, man vill ha feedback på vad man skriver och gör. Jag är ialla fall en sån person.
Jag tror också att som bloggare så får man ta både ris och ros, det är inte alltid snälla saker som skrivs i kommentarsfältet och det är lite trist men det är så det funkar. Jag väljer dock i många fall att inte publicera de "elaka" kommentarerna just pga att jag är en känslig människa som egentligen inte är gjord för att blotta mig såhär som jag gör för jag är rätt dålig på att ta kritik i huvudtaget utan jag tar det jätte personligt.
Jag blir oftast jätte ledsen och kan gå runt och tänka "Varför skrev den så till mig? Vad har den personen emot mig?" osv och det gnagar på mig och ja tillslut blir man knäpp.
Det är jätte svårt det där med vad som är okej att kritisera och inte för det måste ju finnas en gräns. Positiv feedback i all ära men när folk skriver typ "Du är så pinsam" eller "Gud du kan ju inte vara 20 år du beter dig som en 12 åring" eller som någon annan har skrivit "Du söker uppmärksamhet och det är så genomskinligt. allt du gör och skriver är typ påhitt för att få läsare" då blir jag stum...för vad gör man med den informationen?
1. Jag kan varken svara på om jag är pinsam eller ej, jag bjuder på mig själv och om folk tycker det är pinsamt se fine besök inte bloggen ifall ni skäms över mig!
2. Jaha..?!? Jag är 20 det är ialla fall det som står i mitt pass
3. Varför skulle man göra det för? jag skulle aldrig hitta på saker för att få läsare. Jag skriver det jag känner för och det som händer i mitt liv och är det för privat så hamnar det i min andra blogg så jag förstår inte argumentet.
Nu tog jag bara upp tre olika typer av kommentarer jag har fått men jag lovar det har varit värre. Det har varit fula ord och massa påhopp osv. Och det är inte okej!!
Du som läsare får absolut ge mig feedback på saker jag kan göra bättre och jag är öppen för förslag men hoppa inte på mig, min son eller någon i min familj och gör inte det mot någon annan heller. Jag förstår mig inte på folk som tror att det är okej att skriva eller göra vad som helst emot en bloggare bara för att det är på internet.
Ord sårar exakt lika mycket som handlingar i verkliga livet.
Jag tror inte att folk skulle gå skrika på stan till någon
- Fan vilken ful unge du har!
Men bara för att det är på en blogg så tror folk att det är okej att säga vad som helst men det är det inte.
Inte någonstans!
Positiv kritik kan låta så här "Jätte fin blogg men kan du tänka lite på stavningen för det kan bli lite jobbigt att läsa. Prova tex. Words rättningsprogram" och det låter väll mycket bättre än om jag skulle skriva tex såhär
" Fan lär dig stava ditt jävla mongo, är du efterbliven eller?"
Det jag vill komma fram till helt enkelt är att det inte är okej att skriva vad som helst till någon bara för att det är på internet för det är minst lika allvarligt och det är minst lika verkligt. Det värsta argumentet som finns är "Jo men hon/han har ju själv valt att skriva ut sitt liv på internet då får man skylla sig själv" det funkar inte så.
Man har inte rätt att kränka, förnedra eller hota någon bara för att det är på internet.
Skärpning nu människor vi ska ju vara på samma sida. Vi är väll smartare än så här?
VILKEN JÄVLA KÄRRING, JÄVEL F*TTA !!!
Titta in det här klippet, det är helt sjuuuukt!!
http://tv.expressen.se/nyheter/utrikes/1.1928145/barnflicka-slog-bebis---avslojad-av-kamera
Vilken jävla idiot, finns det värre människor en sådana som hon? Finns det?
Stackars lilla lilla pojke. Hon får mig att vilja slå sönder hela henne så hon får känna hur det känns. Jävla kärring jävel. Hon är den ondaste människan som finns. Hur kan man göra så? Hur är man funtad i huvudet om man klarar av något sånt?
Jag får ont i magen av att se det där. Stackars barn!!!