Nu vill jag bara klar göra att jag är extremt orolig för Oliwer. Vi har varit inne på Astrid Lindgrens barnsjukhus Solna tre gånger och de gör inga flera tester än blodprovet och lyssnar på han och tittar temp och allmänt tillstånd. Nu har han varit sjuk i 8 dagar, 8 DAGAR med feber och hosta, nysningar och allmänt jobbigt att andas osv. De skickar hem mig varje gång med samma diagnos och igår fick vi diagnosen RS-viruset utan ens en prov tagit utan läkaren tyckte han hade alla symtom för de. Men de är så himla nonchalanta där och jag börjar tro att jag är galen. Han har 38,8 i feber jätte ofta på dagarna och visst tempen går ner med alvedon men ändå. Nått är ju fel när en 4,5 månaders bebis är sjuk med feber/hosta/nysningar/andningsbevär i 8 dagar. När ska jag och Oliwer bli tagna seriöst? Vi har varit inne 3 gånger. Och vi har inte fått nån hjälp förutom "diagnosen" och att de kommer gå över.

Jag kommer aldrig mera åka till Astrid Lindgrens barnsjukhus... :( Jag får panik, vad ska jag göra för att bli tagen på allvar? Han är ju sjuk, nått måste de kunna göra för honom. Han äter ju ingenting.... han har ätit 1 flaska idag på hela dagen. Han brukar äta minst 4-5 flaskor. Jag får allvarligt talat panik.........jag vill inte åka in igen och bara få samma sak sagd till mig. Jag håller på galen. Gör min son frisk...nu

:( :(

UPDATE
Nu har han 38,7 grader igen :( när ska detta sluta
UPDATE
39 grader nu

Oliwer är inne på sin sjunde dag med feber, han har just nu 38,7 grader och han har svårt att andas i näsan. Ska ge han lite näsdroppar. Jag var inne på sjukhuset i natt igen med Oliwer för att alvedonen inte hjälpte. De tog nya prover och inget tyder på en infektion men de hon tyckte var mest allvarligt var hans andning och hosta, inte själva febern. Hon sa att de kanske kunde vara RH-viruset :( men jag ska hålla koll på honom och hur mycket han äter. För har han fortfarande hosta,feber och äter dåligt imorgon så ska vi åka in igen antaglingen imorrn eller på lördag. Förkylningen kan sätta sig i lugnerna och då kan man få luginflammation :( jag är så orolig för honom och jag vill bara att han ska bli frisk. Jag vill att han ska må bra nu, de räcker nu. En veckas feber för en liten 4,5 månaders bebis är inte kul. Jag känner mig rätt ensam också, ingen att prata med eller träffa på dagarna. Jag bara sitter här och dör. Jag dör pga av att Oliwer mår dåligt och jag dör av att inte få göra nått, jag är så otroligt rastlös av mig. Jag försöker göra saker här hemma men så fort jag gör något så blir Oliwer ledsen och då är de bara att sluta med de jag gör. Jag är trött nu. Oliwers pappa jobbar ju och kommer hem 18.50 ungefär och de är många timmar tills klockan blir 18.50.  Just nu skulle jag behöva en vän... en vän som orkar sitta här med mig och hjälpa mig och ge mig lite backup.

Min blogg suger snopp just nu och jag vet men som sagt tills Oliwer är frisk så är inte bloggen frisk. Jag ska försöka ta lite bilder och lägga upp men vi får se. Blogglusten har liksom snöat in i mig. Den finns inte där längre pga att Oliwer dumma dumma dumma sjukdom. Nu tycker jag att han ska bli frisk.  NU NU NU NU NU NU NU

Var och "stor" handlade för några timmar sen på City Gross här i Bromma. Det gick bra och jag är nöjd när jag går ur affären, notan gick på 850,50 kr
Och jag tyckte själv att jag fick mycket sakerna för pengarna men när jag kommer hem inser jag att de inte var så jävla mycket. Besviken? JA

Jag köpte:
Stinas kyckling Vitlök
Stinas kyckling Örter
Köttfärs 1 kg
Dolemio sås
Spagetti
Ketchup
5 x 1,5 liter läsk =35 kr
3 gullökar
4 tomater
Gurka
Smörgåsgurka
2 x formfranska (rostbröd)
Haklapp
Barnmatsburk x 3
2 x våtservetter
Tvättmedel vit
Tvättmedel colur
3 x tvål (erbjudande)
Hushållsost
Hushållspappers-hållare
2 x 2,5 kg pommes (erbjudande)
Ägg
Filmjölk x 2
Flingor
Tamponger
Borste&kam (erbjudande 10 kr)
Taco"bröd"x 2
Taco-chips
Chips x 2 (erbjudande)

Sen tror jag inte de blev mera... :( Jag ville ha köpt pyttipanna, hamburgare, köttbullar, schitzel, fiskpinnar osv osv men nej jag ska aldrig mera handla själv. Jag klarar tydlingen inte av de. 850 spänn för typ inge mat alls :(
Jag är sämst

Oliwer har feber idag också, han vaknade med en låg feber på 38,1 och fick en supp alvedon 09.45
Han har kvar sina hosta och han massa snor i näsan. Så doktorn kan ju bara ta sina 5 dagar upp i r*ven.
Däremot vill jag säga att denna natt var den bästa natten på dessa 6 dagar. Han var så trööööött igår natt så han sov faktiskt rätt mycket i natt men han vaknade sen hostan och börja gråta igen. Stackars liten.
Men jag vill säga TACK för alla era kommentarer och uppmuntringar och råd & tips jag uppskattar verkligen det.
Och jag är ledsen att bloggen har varit så deppig på senaste men som sagt anledningen finns ju där. Men jag lovar så fort Oliwer är frisk då blir bloggen frisk. Hoppas ni läsare stannar kvar och kommenterar vidare trots mina senaste trista blogginlägg. Jag ska försöka få min son frisk först och främst sen kommer bloggen och allt annat.

Nu väntar jag på att läkaren ska ringa. Och då ska jag fan ta och berätta att han inte är frisk idag heller.

kram

Jag har helt tappat insprationen för "Dagens blogg"..så jag behöver lite tips på vilka bloggar som skulle vara värda "Dagens blogg" här hos mig. Skriv i kommentarerna om du eller du har någon blogg du vill tipsa om för detta!! KRAM

Oliwer har haft feber två dagar i rad nu. Igår hade han 39 graders feber och nu har han 38,4 graders feber. Jag har gett han en alvedon. Han är oroligt gnällig och otrötslig. Han är så liten mitt lilla hjärta.
Igår skrek han jätte mycket och idag är han bara allmänt gnällig. Jag undrar varför han har feber... Stackars liten.
Han är lite hostig och så men tror ni det beror på de? Jag är lite orolig för min lilla prins...

4 månader 1 vecka och 5 dagar



Dem bästa 4 månaderna 1 vecka och 5 dagar i mitt liv.

SISTA GÅNGEN DETTA NÄMNS PÅ BLOGGENSISTA GÅNGEN DETTA NÄMNS PÅ BLOGGENSISTA GÅNGEN DETTA NÄMNS PÅ BLOGGENSISTA GÅNGEN DETTA NÄMNS PÅ BLOGGENSISTA GÅNGEN DETTA NÄMNS PÅ BLOGGEN





Jag har fått otroligt mycket skit för inlägget nedan, alltså där dessa personer fick skriva sin sida av storyn. Jag blir otroligt irriterad när folk säger till mig att jag ska lägga ner och att jag är omogen och att jag bör skaffa mig ett liv. För mig såg storyn helt annorlunda ut, och jag tänker inte vila för ens jag har fått sagt mitt. Jag kan ta det från början jag med. Jag skiter hur omogen ni tycker jag är, men det är min blogg och mitt liv.

Det började som sagt med att jag och person 1 snackade via bloggarna och msn, hon berättar om tuben och säger att jag ska komma dit någongång och jag bestämmer mig för att gå dit. Träffar då person 1 och pratar och har trevligt. Det var inget mer med det. Vi gick runt i farsta centrum efteråt och bara gick runt och snackade. Vid det här laget led jag fortfarande av min förlossningsdepression så jag var väldigt "inne" i mig själv och mitt barn. Hade precis börjat gå ut och träffa människor och socialisera mig. Veckan efter bestämmer jag att jag ska gå dit igen och då hör person 2 av sig till mig och frågar om hon kan möta upp mig och gå dit tsm och jag säger att det går bra! Det var även en annan mamma som gick med oss dit den gången. Fortfarnade inga problem. Jag har aldrig varit mamma förut och jag vet inte vad som är "lagen" i mammagrejen att man måste gå till alla och säga att barnen är söta. Men hey thats just me. Veckan efter är jag och min sambo överbjuden på middag hos person 1 och har jätte trevligt, vi pratar om gemensamma saker och personer. Vi hade kul. Sen fortsätter det så vi går till tuben och sen gick vi någongång till en annan öppenförskola tillsammans och alla tre mammor också jätte trevligt och jag som aldrig hade varit där och inte heller person 2 tyckte det var ett mysigt ställe där vi kunde prata med alla. Fortfarande inga problem. Fortfarande så är vi tre som pratar och så på tuben, men sen så börjar ju även person 1 och person 2 bjuda över varandra på middagar och det är ju inga problem. Jag hade tänk då bjuda över alla dem på middag hemma hos mig men det blev liksom aldrig av. Men jag känner att person 1 och person 2 gillar varandra och pratar mycket och jag drar mig tillbaka. Jag är inte lika framåt men jag mår fortfarnade rätt dåligt av depressionen. Det går upp och ner. Men sen så får jag reda på att person 1 och person 2 går till föräldragrupp 2 och jag känner mig lite stött att de inte ens orkade fråga mig om jag ville följa med. Det var ju en föräldragrupp vi började att gå dit tillsammans och jag tror jag frågade person 1 om detta och hon säger nog att de inte tänke på det. Men de hände varje gång och de "hela" stora började med att jag och dem satt på föräldragrupp 1 och person 1 satt och fotograferade och pratade och det kändes som att jag inte ens fanns. Ingen pratade med mig eller frågade mig saker, jag kan erkänna att jag inte heller gjorde ett stort försök på att prata med dem jag heller men de var för att jag kände mig utstött och jag konfrenterade person 1 på kvällen på msn och frågade om  hon hade något problem med mig eller om jag hade gjort något emot dem? Och jag fick till svars att jag var "egenkär", "självupptagen" och bara brydde mig om mig själv och min son. Och jag blir otroligt stött över detta som att jag inte alls ser mig som självupptagen och försöker förklara mig. Jag frågar även person 2 om hon hade något problem med mig men vid det laget sa hon "Nej det har jag inte" bla bla bla... Tiden gick och föräldragruppen fortsätter men nu så sitter jag inte längre med dem så ofta på förälddragruppen utan umgås med lite andra mammor. Gapet mellan oss blir allt större. Men tillslut så kommer det till denna gång när den verkliga bomben släpper. Vi riktiga föräldragrupp är stängd så vi gick till en annan och där spelar vi pingis och har kul. Äter bullar och har tuneringar. Och jag trodde problemet var löst och att de inte hade problem med mig för de verkade ju som att ja att problemet var över. Men jag fick höra att de skulle gå på barnvagnsbio dagen efter med den nya föräldragruppen och de jag försökte vara övertydlig med hur roligt jag tyckte de lät för att de kanske skulle "bjuda" med mig men de hände aldrig. Men de hade ju redan biljetterna och allt så jag tänkte inte på det. Sen frågade jag person 2 om hon skulle ta tunnelbanan och då sa hon "Ja" för hon skulle även förbi konsum och köpa nått(hårfärg) och person 1 och hennes kille skulle gå för de bodde inte så långt därifrån. När jag säger till person 2 ska vi gå dit tillsammans då säger hon "Nej men jag tror jag går istället med dem" Och jag som vet vart alla bodde vet att person 2 inte bodde och det håller och tyckte det var otroligt konstigt att hon ändra sig när hon fick reda på att person 1 inte skulle åt det håller som jag skulle och därför ville hon inte gå med mig. Så jag antog att hon undvek mig helt enkelt. Som att jag inte märkte några problem från henne på pingisen så konfrenterade jag henne på kvällen och frågade vad jag egentligen har gjort emot henne och då bröt helvetet löst. Oj oj oj ..jag fick höra så mycket skit den dagen från båda hållen att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Tydligen hade dessa personer stört sig så mycket på mig att de inte kunde stå ut mera. Jag kanske inte var så snäll alla gånger tillbaka men hej hamnar man i den situationen så försvarar man sig själv till fullo. Men jag tyckte de var otroligt falskt, först låssas som ingenting och vara trevlig och sen har så mycket "hat" emot mig. Det kallar jag falskt och jag känner ärligt talat att vem vill ha någon som är glad åt dig på utsidan men inte står ut med dig på insidan, då klarar man sig ju bättre utan. Eller? Jag blev otroligt ledsen och tog upp detta med några som gick på våran gemensamma föräldragrupp som att jag kände mig otroligt sviken och ensam. Jag vill inte gå tillbaka till tuben igen för jag skämdes så mycket för att jag hade trott att vi var "vänner" men vi var aldrig vänner. Och den ena personerna jag pratade med sa att jag kunde hänga med dem istället och jag tog modet till mig och började umgås med två eller vi var 4 andra mammor tillsammans ibland 5 och det var jätte trevligt och de var otroligt sköna personer. Vi började hänga på fritiden och person 1 och person 2 satt själva hela tiden och ibland så hoppade en i person jag umgås med imellan oss och dem. För folk som inte hade med bråket att göra ville ju fortfarande umgås med båda. Förstårligt.
Sen började person 1 och person 2 anklaga mig för att jag gick runt om pratade om detta bråket med "ALLA" men i själva verket var de de 3 mammorna jag umgicks med. Jag kände att jag ville ventilera mig lite och att de skulle ha koll på läget och veta vad som hade hänt i mellan oss för de märkte ju själva att nått hade hänt. Jag såg aldrig det som ett problem att berätta för dem men de tyckte person 1 och person 2. De blir otroligt arga på mig. Nu började de löjliga biten. Istället för att bara låta varandra vara så började tafjsa på msn och på facebook och ibland via bloggarna. Våra gemensamma vänner kom i kläm. Men de är helt onödigt att ta upp. Men jag kan säga såhär mycket att de sas väldigt hårda ord från båda sidorna. Men till det sista och avslutade kapitlet "BLÖJORNA".
Jag skrev en story till liberoklubben om min föräldragrupp och jag kunde välja 7 st att ta med. Om vi vann så skulle vi vinna 8 paket blöjor vardera. När jag tävlade var vi inte alls lika osams men jag skrev ända upp alla jag kände och sen de jag visste som hade liberomedlemskap bl.a person 1.
Helt plötsligt får jag ett mail där det står att vår story har vunnit och jag blir så himla glad. För 8 paket blöjor motsvarar ungefär 1000 kr. Rätt mycket pengar att bara få sådär hipp som hopp. Jag fick tag i alla personerna förutom person 1. Jag ringde och jag smsade, jag ringde hennes sambo och smsade, jag lämnade meddelade på tel2 svar och detta var på dagen typ vid 12.00 tiden. Men inget svar från person 1. Tillslut för jag förslag att jag ska skriva till henne på bloggen och jag gör det. Jag lät säkert väldigt upprörd men jag var redan irrieterad på att hon inte sms tillbaka. Jag skrev till hennes blogg någongång efter 12.00 tiden och på kvällen eller eftermiddagen får jag svaret från henne. Det var inget tack eller sånt utan det var ett "toppen". Hon förklarade att hon mailade henne och det var toppen med blöjorna. Inget tack alltså. Men tiden gick och sen blev så trött på att hon inte hörde av sig och de blev en massa skit och tillslut fick jag råd att skriva ett mail på facebook åt henne. Helt normalt skriver jag att jag tycker hon är otacksam och att hon åtminstonde kunde tacka hon behövde alltså inte bli min bästa vän men att ringa och säga tack hade ju inte skadat. Sen skrev de lite till. Hon svarade otroligt upprörd och hon skrev så elaka saker till mig så jag tappade hakan. Självklart berättade jag det för mina närmaste vänner inte bara i föräldragruppen utan även mina privata vänner. De var extremt grova ord från henne. För att jag kallade henne otacksam och hon tog även upp de lösenordskyddade inlägget jag skrev. Jag vet inte hur många av er som läste det men de stod faktiskt inte så mycket skit om just dem utan mera vad jag tyckte om sitautionen men visst folk kan tolka det som dem vill och efter detta fick person 2 väldigt mycket skit taskgia kommentarer på hennes blogg som jag ber om ursäkt om jag har orskat dem vilket jag inte tycker. Jag har aldrig velat att hon ska få såna saker skriva till henne. De är så mycket skit i detta bråk och om dessa personer påstår att inte jag har velat avsluta detta bråk tidigare så har jag bevis. Jag har sparat konversationer mellan oss. Jag har aldrig velat bråka dem. Utan jag känner att de blev en höna utav en fjäder, helt ärligt.
Jag har säkert inte spelat alla mina kort rätt men jag tycker att bråkets innehåll är otroligt överdrivet och löjligt. Jag tror även att de två personerna de handlar om tycker samma sak. Jag tror bara vi har missuppfattat varandra och bråket har blivit större än vad de behövde bli. Jag vill att detta ska sluta. Jag vill inte bråka med dem. Jag vill att alla ska kunna samsas, inte umgås på fritiden och bli bästa vänner utan bara samsas. Träffas på föräldragruppen utan att de blängs på varandra med "dödens" blick. Utan att vi kan sitta vid samma bord, vi behöver inte prata med varandra men vi behöver inte hata heller.

Nu har båda parterna fått sitt sagt. Jag har säkert glömt något men de har dem också gjort i sin story. Jag vill bara klargöra detta att alla personer inblandade i detta är otroligt bra mammor. De gör sitt bästa för sina barn och de vet bäst för sina barn. Jag tycker att personerna är säkert otroligt snälla människor men jag fick tyvärr aldrig chansen att lära känna dem och kommer nog aldrig få den chansen heller. Jag ber om ursäkt för allt som har hänt. Som att jag inte längre kan kontakta dem privat pga att lösenordskyddade bloggar osv så skriver jag det här. Jag ville aldrig att de skulle bli så stort. Båda parterna har varit otroligt elaka emot varandra. Vi har sagt saker man inte ska säga till varandra. Ingen av oss tre har varit änglar och ingen av oss tre är oskyldiga. Alla har gjort lika mycket i det här bråket och så är det bara. Dem tycker säkert att de inte har gjort nått fel och jag tycker samma sak. Jag har är inte självupptagen men jag kunde säkert ha framstått som det som att jag mådde dåligt. Alla som har haft en förlossningsdepression borde veta hur man är. Man är i en "bubbla". Du sitter där men du är inte där. Så nu är det sista gången detta bråk ens näms någonstans. Jag hoppas att vi kan lägga detta bakom oss och gå vidare i våra liv. Och ta hand om våra nära och kära och att alla kan gå till tubens föräldragrupp och känna sig trygga. Kan vi komma överrens om det? Snälla? JAG säger iallafall JA !!!!

Här har ni de två personernas sida av saken. Jag publicerar detta inlägg för att visa att jag verkligen inte försöker vända folk emot dem eller whats so ever.
Här har ni deras sida av hela skiten. Ni får gärna läsa detta och se för er själva. 
KOM IHÅG ATT MINA SIDA AV STORYN ÄR HELT HELT ANNORLUNDA FRÅN DERAS. JAG HAR MYCKET ATT TILLÄGGA.MEN SKA JAG VERKLIGEN GÖRA DE? HAR JAG INTE NOG MED ATT TA HAND OM MIN SON. JAG HAR SÅ MYCKET SVAR PÅ TAL. BEHÖVER JAG SKRIVA DEM? TYCKER NI?

Tar du bort detta nu Love så är du väldigt feg, låt folk höra bådas sidor. Men så här började allting: Jag, Love och den andra personen detta handlar om gick på samma föräldragrupp (både jag och Love fick reda på att den fanns genom den andra personen detta handlar om).. Jag valde att möta upp Love innan då jag inte kände någon och tyckte att hon verkade vara en snäll tjej. Det första jag reagerar på är när vi möts vid tunnelbanan, vi säger hej och jag går fram till hennes vagn, tittar ner på hennes son och säger att han är söt. Love vänder inte ens huvudet emot min vagn, hon visade noll intresse för varken mig eller mitt barn. Lite konstigt tyckte jag då jag är van vid att folk visar intresse för varandras barn och framför allt när man ses på detta sättet. Hur som helst, allt flöt på och det fanns inga större problem. Jag kände dock att Love inte riktigt var min typ av person, det var något som inte klickade. Tyckte hon bara pratade om sig själv och sitt barn och visade inget intresse för någon annan, avbröt mig och andra mitt i meningar.. Ja, visade helt enkelt inget intresse för någon annan, vilket man borde göra när man går till en föräldragrupp. Men jag tänkte inte mer på det, man behöver ju inte umgås på fritiden tänkte jag. Vi fortsatte att synas på föräldragrupper, men jag kände dock likadant för henne men klickade däremot med den andra tjejen som är inblandad, så vi valde att ses på fritiden och gå på en annan föräldragrupp. Tanken slog mig aldrig att vi var tvungna att fråga Love, för vi hade ju endast träffats ett par gånger. Love däremot tog väldigt illa upp av att vi sågs utan henne och tog upp det med oss och sa att hon kände sig utanför för att vi träffades utan henne (Love hade bland annat frågat mig vid ett annat tillfälle om vi skulle ses, men just den gången hade jag andra planer, men detta tog Love också upp och tyckte det var dåligt av mig och trodde inte att jag ville vara med henne). Vi sa att det inte var med vår avsikt, men detta fortsatte tyvärr. Flera gånger efter vi träffats på föräldragruppen så började Love ifrågasätta oss, undrade om vi inte tyckte om henne, undrade om hon gjort något fel. Vi förstod då ingenting, för ingenting hade ju hänt, vi hade bara träffats utan henne men inte med avsikt utan bara för att vi trivdes väldigt bra ihop. När vi sedan hade träffats på en föräldragrupp, pratat spelat pingis (jag, den andra personen och Love) och fikat så valde jag att gå en promenad med den andra personen och hennes pojkvän istället för att gå samma väg med Love till tunnelbanan. Det gjorde jag endast av den anledningen att jag ville fortsätta vara med den andra personen och hennes pojkvän, vi hade mycket gemensamt att prata om. Det hade alltså inte med Love att göra, men det trodde hon även denna gång. Så igen så började hon ifrågasätta det jag valde att göra och denna gång brast det för mig (när man ständigt blir ifrågasatt blir man tillslut arg)... Jag förklarade att hon inte var min typ av person men att det inte var anledningen till att jag inte valde att gå med henne. Minns inte allt som sas, men antagligen många ord som inte borde ha sagts från bådas håll. Detta slutade i alla fall med att Love gick och pratade med den ansvariga på denna föräldragrupp som vi gick på, så hon valde att ha ett samtal med oss. Vi fick ännu en gång då förklara att vi inte kände att vi klickade som personer, men att vissa saker vi sagt antagligen var fel av oss, men mycket sas i stundens hetta. Inget mer med det, vi kände oss dock rätt illa till mods, vi är faktiskt vuxna och behöver inte en fjärde vuxen person som reder ut saker åt oss, vi kände oss även orättvist dömda då vi först och främst endast svarat på det Love ville ha svar på och det var att vi inte ville vara mer än bekanta med henne och träffa henne på föräldragruppen.
Jag kan tyvärr inte minnas allt i detalj, men jag började i alla fall reagera på att Love gjorde väldigt liknande inlägg som mig och den andra personen och när detta hänt x antal gånger så skrev jag ett inlägg i min blogg om det och sa att jag ansåg att hon var fantasilös och att hon borde komma på något eget, nämnde ALDRIG något namn. Men snabbt så var Love där och tog direkt åt sig, vilket jag tycker säger en del om henne. Hon skickade ett väldigt otrevligt sms och hela cirkusen var igång igen. Love valde då att skriva ett lösenordsskyddat inlägg om oss, mig och den andra personen, där om nämnde våra namn och även den andra personens barn. Efter detta började jag att få massa hatkommentarer i min blogg om att jag var en dålig mamma, mitt barn var det fulaste dom sett, jag var störd och mycket mer. Jag har aldrig fått en enda elak kommentar innan detta, så det hade ju endast att göra med att Love skrivit detta inlägg. Hon valde även att länka till min blogg hos en tolvårig tjej som har blogg, som genast började skriva saker om mig och gjorde inlägg om mig i sin blogg, helt utan att veta nånting om mig överhuvudtaget. Detta tycker jag är så fel som det kan bli. Hon pratade även om oss med andra personer i vår gemensamma föräldragrupp, vilket också är fel för ingen annan hade ju med detta att göra och det gjorde hon antagligen för att få dom på sin sida.
Sen är minnet lite suddigt igen, men om jag inte minns fel handlade nästa sak om blöjor. Love hade av någon anledning skrivit in den andra personens namn så hon skulle få gratis blöjor. Den andra personen hade inte hunnit svara på mailet hon fått angående det och Love ringde upp henne, hon satt då i ett möte och kunde inte svara. Love blir då arg, skriver en arg kommentar i hennes blogg om att hon förstör för dom andra om hon inte hör av sig och massa annat. Den andra personen svarade då och skrev att hon inte hunnit, men nu hade hon svarat på mailet och hon hade inte svarat i telefon pga att hon satt i ett möte, men hon var tacksam för blöjorna...
Efter detta hände det ingenting förrän Love skickade ett otrevligt mail till den andra personen där hon sa att hon var jävligt otacksam för att hon inte tackat för blöjorna, vet inte allt som skrevs, men många ord från bådas sidor som inte borde ha skrivits. MEN, vad hade hon egentligen för anledning till att vara tacksam? Love hade en kort tid innan skrivet ett inlägg om henne (oss) där hon även nämnt hennes dotter, hon hade ju trots allt inte bett om dessa blöjor och faktiskt skrivit ett tack i kommentaren hon skrivit tidigare. Nu var hela cirkusen igång IGEN! Det slutade med att vi stötte ihop med varandra på stan här om dagen, två av tjejerna hon var med som är gemensamma vänner till oss kom fram och konfronterade oss (den andra personen) om dessa mail som hon och Love skickat till varandra. Love hade alltså ännu en gång valt att ta upp detta med andra som inte hade med saken att göra, vi förklarade oss och dom förstod nog bådas sidor. Vi fick även då höra att det var någon annan mamma som pratat illa om den andra personen, utan att ens känna henne. Love och hon hade tydligen på något sätt kommit in på henne när dom träffats på ett lekland. Den andra personen tog otroligt illa upp, hon har aldrig tidigare blivit talad illa om och blev uppriktigt sårad. Jag valde då att skicka ett sms till Love där jag bad henne sluta prata/skriva om oss med andra, ingen annan hade med detta att göra. Vi ville helt enkelt ha ett slut på detta. Love påstod då att hon endast pratat om detta med tre personer, vilket hur som helst är tre för mycket. Jag valde att inte svara på detta sms då jag sa att hon inte behövde svara, jag var inte intresserad av att höra vad hon hade att säga utan ville bara att hon skulle sluta prata om oss. I morse när jag loggade in på msn så började Love självklart skriva igen och ta upp allting. Vi kom ingenstans och jag sa flera gånger att det enda vi vill är att hon slutar prata och skriva om oss, vi vill inte ha med henne att göra. Inget mer om saken! Efter det så kommer först inlägget under upp och sedan detta videoinlägg. Jag vet inte hur vi ska göra för att få fram att vi INTE vill ha mer med detta att göra. Väldigt tröttsamt att hon envisas med att fortsätta och prata om oss. VI blir orättvist uppfattade och självklart väljer alla att tro på henne då dom endast hör hennes sida.
Det här var det enda jag ville ha sagt, så ni som kommenterar om att vi ska känna oss små med mera kan ju tänka om. Det är inte vi som startat detta, vi valde endast att inte umgås med Love och det gillade hon inte. Punkt slut.

Dagens blogg: Denna brud är super cool, rolig och fånig på en och samma gång. Hon har exakt samma humor som jag. Vi är lika skruvade båda två. Hon bor med sin sambo Staffan och deras lille Wilgot i en lägenhet i Orminge(en bit utanför stockholm).Hon fyller 22 år i år och heter Denise. Hon är ett jätte härlig tjej men båda fötterna på jorden, händer då och då att hon flyger iväg lite men vem gör inte de ;)? 
Hon skriver kanske 2-4 inlägg om dagen ibland bombar hon bloggen med två inlägg på 10 minuter heheh nej men allvarligt den är bra uppdaterad. Hon har mycket bilder och hon fotograferar gärna. Wilgot är 3 månader gammal och en supercool grabb, han är kompis med Oliwer. Så denna blogg ska ni verkligen besöka. Hon har även lite tävlingar då och då.
Här kan du titta in hennes blogg


                                                   Denise och hennes älskade Staffan

Bilderna har blivit sämre pga youtube.com men de får ni ta ;)

Jag har gått runt och trott att jag varit gravid igen, jag har haft teckena illa mående och svullen mage och otroligt trött har jag varit och sen att brösten har varit lite svullna... så imorse fick jag den efterlängtade mensen, lingonveckan, tant röd, röda niagrafallet ja ni fattar. OJ OJ sitter här med mensvärk som står härliga till.
Så jag hade helt enkelt PMS.

Nu klockan 13.00 ska jag och Oliwer vara på en föräldraträff i Högdalen, på barnadiset. Ska bli jätte kul och mysigt. Träffa massa mammor, nu är jag ju ett år äldre också. haha

Sen har jag ju en massa massa massa att ta igen nu under de 2-3 dagar jag har varit off från datorn. Jag ska lägga upp "Dagens bloggar" och massa mera bilder från dopet. Oj oj oj vad jag har att stå i.
Och i helgen då flyttar vi och jag ska bestämma mig om jag ska hyra ut lägenheten vi bor i nu eller säga upp den helt. Jag ska titta över massa pappersarbete och jag ska skicka tackkort till alla som kom på dopet. Ja rent ut sagt ett helvete massa att göra haha =)

Men en sak i taget, duscha och sen åka på föräldraträffen allt annat får vänta ett litet tag till.

KRAM

Avslutar med en bild på mitt charmtroll

familjebloggarna.se  ([email protected]) om Dagens blogg:

Grattis! Du är en utav dom nominerade till 2009:s Gravidblogg! :)

Tipsa gärna dina läsare om detta!
http://familjebloggarna.se/2010/01/family-blog-awards-2009/

Mvh Familjebloggarna.se

Jag kunde inte låta bli att skratta när Oliwer helt plötsligt börja göra dessa moves.
Jag tycker de hysteriskt roligt. Så skit i min fåniga berättarröst och titta på Oliwer ben istället ahaha

Dagens blogg: (en liten kändare blogg) Denna blogg drivs av Anna som har gjort min bloggdesign. Hon är ett jätte go tjej från Sundsvall. Hon fick en son tillsammans med sin sambo Daniel den 15 Juli 2009. Han fick namnet Elis, Elis kom 16 dagar efter beräknad födsel. Hon är jätte duktig på att tipsa om olika saker som kläder, mat, inredning och annat roligt.
Hon publicerar alltid recept när hon har lagat något på bloggen, så behöver du inspration så har du hittat en bra blogg att läsa. Sen är hon en j*vligt bra bloggdesigner. Hon har bl.a gjort min som jag har just nu.
Hon är 21 år gammal och hon beskriver sin blogg/sig själv såhär " Mammaledig med Elis, Matfantast, Kaffe är gott. Goda middagar & långa duschar är en vardags lyx. Träffa vänner över en fika eller två. Drar vagnen och lilleman sover sött. Njuter till fullo av livet som mamma och bakar gärna om de är dåligt väder. Målar tavlor. Pysslar. Pillar design. Film. Foto. Shopping är också trevligt. Myser gör vi hela dagarna"
Hon är otroligt kreativ. Här kan du läsa hennes blogg 

Här är Anna som driver bloggen

Satt och titta på bilderna från förlossningen och jag kunde inte låta bli att gråta. Jag är så stolt över min son så att jag spricker. Han är den vackraste skapelsen jag sett i mitt liv. Hans näsa är perfekt, hans öron, ögon, kinder, panna, huvud är perfekt och hans ben, armar och mage är perfekt. Allt är perfekt, han är perfekt.
Min förlossning var inte lätt men herregud va värt de var.. allt var värt det!!
Han är mitt livsglädje och de är sjukt att veta att han är min och Daniels son..herregud vi har skapat honom.
Jag minns när de la honom på mitt bröst, han var alldeles mjuk och varm..otroligt varm och lite kladdig. Jag såg bara hans huvudform och jag vill se honom, min son. De bar upp honom så jag fick se honom och shiiit jag blev kär. Han var välskapt och otroligt söt.
Imorgon är det exakt 1 år sen jag fick reda på att Daniel och jag skulle bli föräldrar.

Här är lite bilder som får mig att minnas.

Här är jag i vecka 36+5

Mitt graviditetstest



Oliwer på BB, så sööööt





Tre genrationer; Jag, Mamma och Oliwer


Precis när jag fick upp honom på bröstet
(känsliga bilder)

VARNING ÄCKEL FRÅGA VARNING ÄCKEL FRÅGA

Bajsar ni med öppen där hemma?
Ja de är faktiskt min fråga. Jag har lite nudist i mig så jag kan gå runt naken hemma utan att de är any problemas liksom och jag bajsar och kissar med öppen dörr. USH VA?
Nej men jag känner mig ensam annars.. Okej då lite äcklig är jag väll dåååååå

Okej jag bajsar ju inte precis med öppen dörr när jag är på resturang det skulle ju vara lite knäppt..

Jag - Tja... vad tänkte du beställa då? Köttet här är suveränt ..
Resturanggäst - Ehh jo okej!!
Jag - Jo och här sitter jag och bajsar..vilken slump
Resturang gäst - Mmmm
*Stön och pust*
Jag - Nej nu har man lämnat av barnen vid poolen, ska bara spola!!

Nej inte precis sådär utan mera hemma med din sambo eller familj. Hur är de?
Jag är inte pryd för 5 öre..är du?

Så bajsar/kissar du med öppen dörr hemma?

Lånande denna från google.com

Vi finns på Stallarholmsvägen 31 i Högdalens industriområde i Höganäshuset.
Med Tunnelbana: Tunnelbanestation Högdalen och 5-10 min gångväg. Tag vänster när ni kommer upp från tunnelbanestationen och gå igenom Centrum. Passera övergångstället och gå rakt fram igenom bostadsområdet, korsa Trollesundsvägen. Forsätt rakt fram och gå igenom grönområdet. När ni kommer till industriområdet tag till vänster och ni befinner er på Stallarholmsvägen. Gå ca 300m och ni finner oss på höger sida - nr 31.
Med Buss: Buss 172 (Från Högdalen i riktning mot Skarpnäck och från Hökarängen och Gubbängen riktning mot Högdalen) stannar precis utanför porten - hållplats Kvicksundsvägen.
Med bil:
Magelungsvägen: Sväng mot Högdalen och ta första vänster in på Harpsundsvägen. Följ Harpsundsvägen tills den tar slut och du kommer fram till en T-korsning. Tag till vänster och efter 30m vänster igen. Efter bara 10m finner ni vår besöksparkering uppför backen.
Örbyleden: Sväng in vid Högdalens industriområde. Åk rakt fram och efter ca 200meter ser ni en stor tegelbyggnad som står Höganäshuset på och i den byggnaden finns vi.

Hos oss får barnen träna motoriken i olika klätter- och balansaktiviteter med svårighetsgrader anpassad efter olika åldrar ( 0-12 år). Barnen får motion genom att springa omkring (försök få dem att gå!) på våra öppna ytor som är vadderade så att de inte slår sig när de faller omkull.Se barnen rulla runt i ett av våra bollhav med cirka 50 000 bollar.Medan dina barn leker kan du självklart ta med dig din dator och surfa gratis på vår trådlösa internetanslutning samtidigt som du fikar eller äter något gott från vår servering.Varmt välkommen önskar:
Daniel, Denny & Micke med personal."

Kommer
Jessica+ barnen Nellie och Oliwer
Cassandra+ Josefin
Ruby+ Milo
Tossan+ hennes dotter+ bebisen i magen
Diana+ hennes dotter  

Bild lånad från andyslekland.se

Som att jag inte skrev "Dagens blogg" igår så blir det bubbel(macka) idag.
Enjoy

1 Dagens blogg: Detta är en tjej som precis fått en liten son den 9 december. Han fick namnet Levi och de är så stolta över honom. Levi fick en jobbig start i livet, han syresätter sig dåligt och nu är det väldigt övervakade av läkare osv. Lilla familjen är hemma på permission och det verkar bli bättre med stackars Levi.
Denna tjej heter Sofia och hon är en otroligt go tjej, aldrig träffat henne på riktigt men hon började följa min blogg för länge länge sedan och nu har hon äntligen fått sin egen lilla stjärna.
Hon är förlovad med sin sambo och hon verkar ha sin familj runt om kring sig. Jag önskar lilla Levi att han blir frisk snart så att den lilla familjen kan få slappna av lite. Här kan du läsa hennes blogg 

                                                        Sofia och Joel 
                                        De stolta föräldrarna till sonen Levi

Så jävla härligt program och härliga människor. Det uppskattar livet små mirakel. Åhh mys på dem

Mats fick frågan...
- Har du många blommar hemma?
- Ja..platsblommor

- Det är jobbigt och jag får hjälp att mangla
- Brukar du mangla?
- NEEJ INTE MANGLA, vika

Intervjue killen får knock varje gång. Älskar "I en annan del av Köping" 

Hahha klockrent

Ni har ju sagt att ni vill se hur Oliwers pappa ser ut och jag försökte att vara en riktig paparazzi igår när vi var på IKEA jag smög i buskarna och bakom sängarna, jag hoppade fram bakom varje hörn men han är så svår fotad.
Han är som en snabb ödla när kameran kommer fram, han är snabb som en vessla. Gammal hockeymålvakt som han är så han har för snabba reaktioner ibland så ..men jag försökte

Här kommer resultatet
Jag kallar min fotografering och kollage
"The baby dady "

(Ett misslyckat försök, han försökte prata om resturangen vi gick förbi. Fan
Men Oliwer var ju söt så )



(Lite bättre försök, halva ansiktet och lite av Oliwers hjässa)


(Den bästa bilden jag fick var i hissen på Ikea men jag är inte nöjd,
 jag ger inte upp och jag ska få bättre bilder. En dag, en vacker dag)

Jag innan Oliwer, innan min älskade baby Oliwer

Bild lånad från andyslekland.se

Nu öppnar jag upp för en frågestund, så fråga på vad ni vill veta.
Allt från himmel och jord

Svarar på frågorna imorgon

Kram

Ja som rubriken lyder Oliwer har fått rutiner, wow säger jag bara. Han har lyckas skapa sina egna rutiner och jag har inte ens lyft ett finger. Han är så självgående ;) eller självålande.. han ligger här naken och ålar sig fram till sin mobil som ringer. Han lyfter knäna som att han ska krypa sen trycker han ifrån. Ser rätt roligt ut med hans gosiga skinkor som trycks ihop och spänns för att han sedan ska slääääpa framkroppen i soffan framåt hehe
NU filmade jag bara en kort stund och han hade kämpat en del innan denna film så han är nog rätt trött.
Men jag tycker ändå de är så sött. Och han kan hålla upp huvudet hela tiden (om det var viktigt för någon att veta.)
(Edit: Jag gav honom en flaska medans jag skrev detta och jag kan säga såhär..jag blev en aning varm helt plötsligt och det blev en stor fläk i soffan. Jag glömde visst att man inte kan ha en nakenfis i knäet för länge utan
 att bli kissad på)

Titta va söt han är när han försöker heheh ..rumpan man bara vill äta upp



Jo men tillbaka till hans rutiner. Han går och lägger sig klockan 23-24 varje dag och sen vaknar han runt 5 tiden tuttar lite eller ersättning sen somnar han om. Ibland sover han hela nätterna till 08.00-09.00 och sen är vi vaken och lekar och äter lite fram till klockan 12.00 ungefär då sover han en liten powernap till ungefär 12.30-13.00 och sen leker vi och äter lite fram tills klockan 16-17.00 och därefter sover han igen en liten stund kanske 1h eller 2 h och sen är han vaken fram tills klockan 23.00-24.00 och så börjar de om. :)
Så himla duktig och skönt för mig om dessa rutiner fortsätter.

Nu börjar de närma sig sovdags för Oliwer om han nu följer dessa rutiner som jag precis skrev.
(Japp han somnade precis nu)

Hur är era barn? Mer rutiner?
Hur gamla är barnen och hur gör du som förälder för att skapa rutiner?

Ja nu ska jag och Daniel på fest. Världens bästa motthaa fukka ELISE fyller 20 bast i natt, alltså 3 januari.
Min barndomsvän och än av mina bästa vänner (min första bästa vän också)  och hon betyder enormt mycket för mig även om vi inte träffas så ofta. I love you!!!!
Så jaa man får faktiskt gå på fest fast man är mamma, så det så!!!! 
Jag ska faktiskt unna mig lite skoj och lite sånt som ungdomar i min ålder gör om helgerna men jag kommer sakna min lillprins Oliwer men har är i goda händer hos sin mormor och morfar.