De senaste dagarna har jag fått lite förfrågningar ang. min viktnedgång och hur det har gått osv.
Jag tänkte först inte skriva något om detta för ja..det kändes onödigt men jag tänkte att det kanske är nyttigt ändå att skriva lite om det.
Jag kommer nog inte berätta exakt allt men jag försöker göra mitt bästa.

Vikten blev ett problem
När jag var gravid med Oliwer så vägde jag som mest 88 kg och när jag skrev in mig på MVC i vecka 8 ungefär så vägde jag 68 kg så jag gick upp ca 20 kg under graviditen ifrån inskrivningen till förlossningen.
Innan jag blev gravid spelade jag handboll kanske 3-4 ggr i veckan och jag åt exakt vad jag ville.
Jag kunde äta McDonalds varje dag och jag brydde mig inte och jag gick inte upp ett kg.

Jag har alltid innan Oliwer varit smal i överkroppen och rätt kruvig undertill, som ett päron.
Men efter jag hade fött Oliwer så gick jag ner till 75-74 kg och där låg jag ett bra tag. Jag brydde mig inte riktigt om hur min kropp såg ut just då. Jag åt onyttigt och tränade ju ingenting alls.

Vad var det som fick mig att bestämma mig?
Jo när jag och min syster var i liljeholmsgallerian och jag provade ett par leggings på Gina tricot och när jag såg mig själv och min syster blick när jag satt på dem där leggingena i storlek M så fick jag panik.
Det där är inte jag. Vem fan är det där som står i spegeln, inte jag ialla fall ...eller?
Jo till min panik så var det jag som stod där och jag kände inte igen mig själv.
Jag var ful i mina ögon och jag var alldeles för mullig för att kunna ha ett par leggings i storlek M.
Herregud jag har alltid haft small och nu kunde jag inte ens ha medium.

Vad gjorde jag för att ändra på detta?
Jo jag gick och köpte ett gymkort och började träna 3 ggr i veckan och jag började med att äta nyttigt.
Morgon, dag och kväll. Allt handlade om att gå ner i vikt för mig. Och det gjorde jag... jag rasade ner i vikt.
Jag ville ner till 65 kg och det var mitt mål. Helt plötsligt gick allt så himla bra och jag bara kände hur glad jag blev utav att jag gick ner.

Hur är det nu?
Nu är det bättre men jag låg på gränsen till att hamna riktigt snett men nu äter jag och tränar och kör på som vanligt och jag ser resultat ändå. Så det jag menar är att man behöver inte sluta äta för att gå ner i vikt.
Ät och må bra och vikten kommer på köpet.
Det är ingen bra metod för oftast så kommer vikten tillbaka och då ökar du kanske dubbelt så mycket.

Vad väger du idag?
Som jag sa tidigare var ju min målvikt 65 kg och jag väger idag 60,5 kg så jag har gått ner mer än vad jag egentligen ville ifrån början. Men blir man någonsin nöjd?

Har ni några frågor så var inte blyga med att ställa dem och jag kommer svara på alla.
Men försök att inte vara elaka nu när jag verkligen har öppnat mig för er.